Att det finns fördelar med att läsa skönlitteratur är det få som betvivlar, men det är däremot desto färre som verkligen tar sig tiden till att läsa böcker. Många studier visar att dagens ungdomar läser mindre än föräldragenerationen och intresset verkar minska. Trots detta är Sverige det land som läser mest böcker per person och år, i Outdoor ReadingEuropa, och det finns vissa som hävdar att det inte läses mindre idag, utan snarare annorlunda.

Även om det är tydligt att läsningen har minskat generellt under de senaste decennierna, finns det ändå en god nyhet för den svenska befolkningen. Enligt statistik från Eurostat läser svenskarna mest i Europa, och ca 80% anger att de läser minst en bok per år. Det land som visar sig ha lägst andel läsande befolkning är Portugal med 40%. Enligt en studie från Göteborgs Universitet (GU) är svenskarnas läsande påverkat både av kön och av klass. Enligt studien är det högutbildade kvinnor som läser mest och lågutbildade män som läser minst. Det är dock anmärkningsvärt att lågutbildade kvinnor läser nästan lika mycket som högutbildade män.

Även om det framgår att svenskar läser mer skönlitteratur än genomsnittseuropéen, är det tydligt att bokläsning inte är en prioritet i de flesta svenskars liv. Av de genomsnittliga 5,5 timmar om dagen som svenskar lägger på massmedier, är endast 20 minuter givna till skönlitterär läsning, visar samma studie från GU. Dessutom visar studien att läsningen, även om den har fWoman with bibleörändrats, inte är på väg bort från svenska befolkningen, som har hävdat i andra sammanhang. Istället menar man att svenskar har ändrat sina läsvanor i form av hur och när, och att medan man förr läste mer hemma, är läsningen numera snarare ett tidsfördriv under transportsträckor med mera, så kallad språngläsning. Att läsning av skönlitteratur beror på klass och genus är emellertid en varningsklocka både för föräldrar och skola, och en indikator på att det bör satsas mer på allmänbildning för unga, oberoende av dess sociala tillhörighet. På så sätt kan man lättare bryta stereotypa normer och det bidras till att fler får chansen till den utveckling som läsandet bidrar läsaren med.